Kom hem från jobbet nyss och såg senaste uppdateringen från PAWS.
Det behövs hjälp och det nu. Det har kommit in tre liknande fall på en vecka och veterinär kostnaderna för dessa hundar är enorma, vilka är vi att sitta och se på?
Jag ska göra allt som står i min makt för att hjälpa PAWS att klara att ge dessa hundar den vård de behöver. Det är förjävligt att dessa människor ska stå i en pengafråga för att rädda dessa djur. De ägnar hela sina liv åt att rädda djur efter vad människor har gjort mot dem. Det är helt sanslöst. Samtidigt som jag blir så fruktansvärt förbannad och förstörd så blir jag så oerhört tacksam över att PAWS finns. Utan dem så hade dessa hundar dött. Det behövs nu hjälp, det finns inte pengar för att kunna ge alla hundar den vård som krävs. Vi lever gott här, även om vi alla känner att vi har dåligt med pengar och lönen aldrig räcker riktigt till så lever vi jäkligt bra här och de flesta av oss klarar oss väldigt bra ändå.
Jag som student, har inte mycket pengar men jag försöker ändå att alltid lägga min växel eller alla småpengar i min bössa som går direkt till NeverNeverLand som i sin tur skickar detta till PAWS. Det kanske inte är mycket men det är det jag kan bidra med och jag vet att i slutändan så gör detta skillnad.
Så snälla ni, tänk på saken, det är värt det när man ser resultaten. Resultaten kommer fort men de behöver en spark i rätt riktning. 
         

Nu är tillbaka i Sverige igen.. Hjärtat blöder, känner att jag är på helt fel ställe.
Jag vill fortsätta att ägna min tid åt rescue hundarna, vara i detta underbara land med alla underbara människor. Det har varit den bästa månaden i hela mitt liv, den har förändrat mig och gett mig så oerhört mycket.
Det har varit mycket tårar sen jag kom hem, särskilt när jag vaknade och insåg att jag låg i min egna säng här i jönköping.
Jag hittade hem, mitt hjärta stannar på Irland.

Resan hem var turbulent. Vi skulle precis gå på planet i torsdags när de sa att hundarna inte fick plats på planet så vi fick tillbaka hundarna (efter mycket dålig hantering utav hundarna, lufthansa, förtroendet är förbrukat). Vi blev ombokade till fredagen men Ida ville åka hem så vi bokade om henne till ett senare flyg samma dag, dock ett mindre så hundarna skulle inte få plats på det heller så Ida åkte själv och jag, Paddy inkl hundar åkte till Ginas mamma, Deirdre. Så där spenderade vi natten för att bege oss mot flygplatsen tidigt på morgonen igen. Denna gången kom vi på flyget och jag mellanlandade i Frankfurt. Då jag aldrig har flygit med hundar innan så hade jag ingen aning om var de befann sig och ingen på hela flygplatsen tänkte hjälpa mig och berätta det, så efter en och en halv timme av full panik ringde Katta och berättade att de satt i boardingkennlar så då kunde jag lugna ner mig igen. Det var sju långa timmar jag fick vänta tills flyget mot arlanda gick. Väl framme på flygplatsen mötte Katta och de nya ägarna upp mig och det var ett tårfylld välkomnande, de var så lyckliga och spända över att få träffa deras nya hundar. Det kändes så himla bra att se hundarna med sina nya ägare, det kändes verkligen som att de hamnade rätt. Jag önskar Larry & Carl all lycka i sina nya hem och hoppas ni kommer trivas kanonbra ihop.

Den här resan har visat mig att detta är precis vad jag vill göra och jag har verkligen hittat rätt nu vill jag bara fortsätta att göra mer, så ser fram emot att fortsätta jobba tillsammans med NeverNeverLand. My heart beats for irish rescue dogs <3 . Ännu en gång vill jag tacka för alla bidrag, det har varit så himla uppskattat!
Vi ses snart igen Irland men nästa gång blir det nog en enkelbiljett.

Hörs snart igen!
peace out <3

Tiden flyger iväg här, idag är det bara en vecka kvar här och det känns så fruktansvärt sorgligt. Det känns som att man åker tillbaka till ruta ett igen, på hemmaplan där det känns som att man inte kan göra ett skit åt saken. Det är iaf helt klart att jag hamnar här igen när skolan är slut och då ska jag stanna för alltid. Älskar allting här, det är helt underbart, folket, miljön och hundarna såklart.
Det är detta jag vill hålla på med och jag har funnit allt jag har sökt efter här.
Så om ett år tar jag och Kayleigh vårt pick och pack hit. Tror hon skulle trivas alldeles utmärkt här och hon skulle på något sätt få en ärligare chans.

Vi jobbar i kennlarna om dagarna vilket är ett helt fantastiskt jobb även om man alltid känner sig otillräcklig och man vill göra mer så är det oerhört givande. Vi städar, utfodrar, går med hundarna, åker till veterinären osv. Hundarna här är helt otroliga, kan verkligen inte förstå varför de har hamnat här, det är fruktansvärt. Nu har dom ju det faktiskt bra här med folk som alltid ser till dem och tar god hand om dem men alla förtjänar ett hem med någon som kan ge dem all den tid de behöver.. Känns tungt att inte kunna ge alla detta. Så det skulle jag rekommendera alla som letar hund,  ta en titt på hundarna här, lättaste sättet är att ta kontakten genom www.neverneverland.se . En riktig vän för livet.

Alla saker har kommit till otroligt bra användning, hundarna har fått nya halsband, blivit tvättade och fått filtar att ligga på. Känns så fantastiskt när man ser hundarna gå och lägga sig på en ny filt men nu när man är här ser man verkligen hur mycket det är som behövs. Alla är väldigt tacksamma för allt ni har skänkt så än en gång, tack så enormt mycket, ni alla har gjort skillnad.

Peace

Ingenting verkar fungera när jag försöker ladda upp bilder och grejer men gör ett nytt försök..



Om det funkar så är detta underbara Flash, en fantastisk lurcher kille

Nu har jag fått igång internet på min dator så nu kommer jag kunna uppdatera lite mer.
Allt är underbart här, det är så vackert. Vi är iväg på lite små grejer hit och dit i småbyarna och det är så himla mysigt här.
Transporten kom i torsdags och det var enormt uppskattat!
Vi bytte halsband på nästan alla hundarna och lade in filtar hos de hundarna som kunde ha det, många är så stressade så de kissar och bajsar överallt inkl i sängarna så alla kan inte ha det men de som fick det verkade väldigt nöjda, håller på att lägga upp massa bilder på facebook nu så gå gärna in och kika.
I fredags tog vi ut hälften av alla hundarna så de fick springa i en stor inhägnad, det var så sjuukt underbart att se dem sträcka på benen, de var så lyckliga! Det finns ingenting som att se hundarna såna, det var lite första gången vi kände att vi faktiskt gjorde någon skillnad för dem.
Jag ska ta en dag och skriva om precis allt men det är så fullt i huvudet så vet knappt vad jag ska skriva. Har försökt ta bilder på så många som möjligt i deras nya halsband och grejer men det är sjukligt svårt att ta bild på en studsande greyhound... Men vi har ett tag på oss att fixa det.

Saknar er alla!

Irländska pussar och kramar